Lite kallare, men fortfarande ingen snö i sikte...

Nu har snart ännu en arbetsvecka gått och det är inte mer än två veckor kvar till första advent. Då om inte förr blir det i alla fall lite ljusare när alla adventsstakar och adventsstjärnor lyser upp höstmörkret. Både familjens två- och fyrbenta vänner är trötta. Nu är det inte lätt att få upp "chefen" på morgnarna för att bädda ihop sängen.

Jag tänker sova vidare, åk du din stackare till jobbet!

Desto piggare är vår gamle trotjänare som nu snart har varit "hemma igen" en hel vecka. Två kvällar, tisdag och onsdag, har jag varit med ut och promenerat honom. En kväll med Caisa och en kväll med Maria. Båda kvällarna trampade han på i rask takt och såg ut att njuta av promenaden, trots mörkret och dimman. Den andra kvällen hade vi sällskap och Maria E och hennes Expensive också. Det är verkligen inte dumt alls att få kombinera motion och trevligt umgänge på det här sättet.

I väntan på att få gå ut på promenad...

I helgen hoppas jag hinna med mer umgänge med både Loppan och Orbison. Gärna tillsammans. Loppan såg ut att trivas bra i stallet. Och trots sin litenhet är hon en hejare på att promenera.
Hej svejs från Inger